Av kärlek

Vi har just lagt oss och dragit täcket över oss när lilla mormor snabbt måste upp för att kräkas. Jag stryker henne över ryggen och servar med vatten och papper.

Vaknar vid 05:30 nästa morgon och ser att hennes sida av sängen är tom. Inga av mormors-ljuden hörs (snarkningar, prassel av tidning, klirr i köket). Funderar sömndrucket på om jag ska somna om men kan inte slappna av när jag inser att jag inte hör henne. Alls. Jag smyger upp i bara trosor och går ut i vardagsrummet. Hon ligger på soffan och ser ut att sova men jag ser inte om bröstkorgen höjs eller inte. Har det hänt nu? Tänker jag, och står alldeles stilla i väntan på ett andetag. Så kommer det, ett tungt andetag. Jag tassar vidare till toaletten och mormor vaknar. Hon är hungrig, har ont och behöver medicin och frukost.

Vi äter det hon kan få i sig just den morgonen, risgrynsgröt. En timme senare kräks hon igen. Jag stryker henne över ryggen. Jag tvättar hennes hår, hjälper henne att duscha. Hon mår illa hela förmiddagen, dränaget hon har inopererat läcker. Jag ringer distrikssköterskan som kommer tidigare än vanligt för att se över det. Dessutom är blodvärdet för lågt så jag åker in med henne till sjukhuset där hon ska få en blodtransfusion under eftermiddagen.

Jag hinner några ärenden på stan, tar en paus på en filt i parken och läser en bok. Sköterskan på avdelningen ringer efter några timmar och meddelar att hon är klar att hämtas.

Jag lagar mat åt oss och hon är så trött så trött. Målar hennes naglar, masserar fötterna och hjälper henne upp med benen på den höga fotpallen varje gång hon ska sätta sig i fotöljen.

Subconscious

Vet du, jag drömde om dig i natt. Du sökte upp mig i min hemstad och jag var förundrad över att du kom in i mitt liv igen. Jag frågade hur du hade det nu för tiden och du svarade att du misslyckats de två senaste gångerna och försökte få rätsida på livet igen. Din mamma tyckte att det var dags att du satsade på något seriöst. Det var underförstått att det var relationer det handlade om och att du kommit till mig för att se om det fanns kvar något av det som kunde ha blivit mellan oss. Du frågade hur jag hade det och jag svarade att jag träffat någon som kommit att betyda väldigt, väldigt mycket för mig. Jag vaknade strax därefter och kontaterade lyckligt att det var rätt man som låg tätt intill.

... bara om min älskade väntar

"Men bara om min älskade väntar, om jag hörde hans hjärta sakta slå. Bara om han låg här tätt intill mig, kan jag bli den jag var igår"


10 timmar till dess att Darlings famn är full av Gudinna igen

Hans Gudinna är just nu av det tröttare, mer slitna slaget som skulle behöva lite lugn, ro och en massa omtanke.

Mitt i allt det trista så väntar vi med spänning på att se om vi får ett positivt besked och kan fortsätta på den inslagna vägen. Kan berätta så mycket som att två av mina stora drömmar kan slå in den närmsta tiden. Fast den här veckan kan jag inte njuta så mycket av den förväntan jag egentligen känner, är alldeles för ledsen.


Mest av allt vill jag ha min älskade hos mig

Trött

Det måste vara ok att börja tröttna nu. Jag börjar då göra det i alla fall. Denna väntan som bara plågar oss alla.

Och jag tillåter mig inte att vara så ledsen som jag egentligen är för då orkar jag inget. Trots allt är det väldigt mycket som gör mig till en av världens lyckligaste kvinnor och det tillåter jag mig att känna.

Men det är inte lätt alla dagar. Det går oväntat bra att tillbringa nätter och dagar med henne för vi trivs så bra ihop och jag vill vara nära så länge det går. (Hon behöver mycket hjälp och vi lämnar henne inte längre ensam om nätterna) Det som inte fungerar är att åka därifrån. Att åka tillbaka till mitt vanliga liv med jobb och vardag och veta att det kanske var sista gången vi sågs.

Resten av livet fortsätter som tidigare, det är jag som inte är samma som förut. Den här veckan har varit en ledsen vecka och jag är tacksam för min chef som ser, vet och förstår att jag inte är samma längre. Så nu håller jag på att packa igen för ännu en helg med familjen och mormor, man gör det man måste helt enkelt just för att alternativet är otänkbart.

Tänk om?

Det kan vara så att allt bra händer nästa vecka. Teoretiskt skulle ett par riktigt stora besked kunna komma då och livet skulle ta ett stort kliv i önskad riktning.

Jag törs däremot inte skriva ut det eller knappt ens säga det högt ännu men Tänk om? Tänk om det går så smidigt?

Om det är till allas bästa, må så ske

Därför

Två små glasburkar med lock för endast 10 kr styck fanns på en loppis i Vejbystrand. Perfekta till förvaring i köket eller som dekoration någonstans (fast jag föredrar att använda mina saker praktiskt också).















Den här lilla kakburken köpte jag 30kr på samma loppis.

Efter att den diskats och lite rost invändigt skrubbats bort med svinto så är den klar att användas i köket.




















Ett riktigt fynd i mina ögon! Det här botaniska trycket kostade mig 20 kr, att jämföra med 300 kr för en nästan likadan som fanns i en antikaffär. Nu fanns det istället på samma loppis som sakerna ovan.


Det var en semster full av shopping, både på fabrikbutiken i Höganäs och på loppisas och små antikbodar i Skåne. Åh, lycka. Mer kommer senare då käre Darling släpat hem resten av mina inköp. De lite tyngre om vi säger så....

Varför?

Nu är det lätt att tro att jag försöker göra det här till en B-inredningsblogg men så är inte fallet, jag lovar. Däremot vill jag visa något som är ett mina stora intressen och som sysselsatt mig sedan jag var 14 och trampade hem från en loppis med ett sängbord fastsurrat på pakethållaren.

Under åren har jag släpat hem allsköns skräp och rena fynd från loppisar, auktioner och släktingars gömmor. Mest fynd geivetvis annars hade det inte varit ett så stort nöje. Jag skulle kunna ägna många tecken åt att beskriva hur det gick till att fylla ett hem med mer gamla möbler och antikviteter än med Ikea-prylar men det tar för lång tid.

Än så länge tycker jag inte att mina vackra saker kommer till sin rätt i lägenheten eftersom jag alltid bott fört kort tid i varje nytt hem för att hinna/kunna inreda det så som jag önskar. Men snart, snart bor vi i ett fint hus där alla mina kära fynd kommer att få hedersplatserna.

Så i följande inlägg tänkte jag börja med att visa upp några av mina senaste fynd

Dum, dummare, semesterdum

Alldeles nyss var jag tvungen att ta fram miniräknaren för att lösa mysteriet med 96-35=61



Ja, då var man tillbaka igen då