fredag, juli 14, 2006

Gott folk, då klappar vi än en gång igen bygget och sätter upp skylten


SEMESTERSTÄNGT

Dags för några veckor av sol, bad, kärlek och rött vin, Bye, Bye!



*rensar skrivbordet, inkorgen, lägger in frånvaromeddelande*

Ta da!

Om du saknar en vettig kjol i sommar så har jag ett tips:

Trotter W´s skirt från Lundhags

Så smidig, så skön, så lätt.

Använder den på promenader i skogen, på stan, på jobbet. Idag är den t ex businesskjol tillsammans med rosa top och svart tröja. Ser ut som vilken kvinnlig kontorsråtta som helst just nu(bara lite snyggare) men imorgon kan den bli en sportig kjol tillsammans med ett litet linne.

torsdag, juli 13, 2006

Nu vet vi det

Plats: Busshållplatsen vid jobbet
Tid: Dags för hemfärd

Solen skiner och jag står i lugn och ro och väntar på bussen in till Nordstan. På en bänk en liten bit bort sitter en missbrukare av något slag. Klädd i slitna, skitiga jeans och dito jeansjacka, halvlångt, stripigt grått hår och ett slitet utseende. Han kliver upp från bänken, går förbi mig för att kolla tidtabellen och på tillbaka vägen går han väldigt nära mig samtidigt som han tittar noga på mig.

Här går mitt adrenalin igång på högtryck! Jag vill bara skrika åt honom: "Titta inte på mig! Gå inte nära mig och titta för fan inte på mig!". Paniken kommer och jag kämpar för att inte springa över till andra sidan gatan eller att skrika åt honom.

Bussen kommer och då jag ser att han går in längs fram i den långa bussen så kliver jag på längst bak så att jag ska kunna ha koll på var han sätter sig någonstans. Jag sätter mig ganska långt bak men tro på fan om han inte går igenom hela bussen och sätter sig någonstans bakom mig?

Panik igen. Den ca 7 minuter långa bussresan går åt till att tänka ut flyktplaner och hur jag ska kunna komma undan honom.



"Har du blivit rädd för att åka buss efter överfallet?"

Nej, det har jag inte men tydligen har jag blivit väldigt rädd för de som ser ut som missbrukare.

Håll er undan missbrukarslödder, jag tvekar inte att försöka skada er först nästa gång eller att skrika högt om ni tilltalar mig.

Må Peter dö....

..en lång och plågsam död.

Hur kan en man göra så här mot sin fru?

Alla torskar förtjänar HIV, syfilis och en dyr skilsmässa från sin fru.

tisdag, juli 11, 2006

The pain, the paaaaain!

En vecka på dansgolvet har sitt pris, så även denna vecka på Öland. Resultatet hittills*:

* Blånagel på hela ena stortånageln. Ont, pulserande otäckt. Åtgärd: Sticka hål på den då att trycker släpper och normala skor kanske går att använda om några dagar.
* Två blodblåsor på tårna. På den tjockhudade delen av tårna alltså. Ont. Aj.
* Ett "vanligt" skavsår.
* Tre skrapsår på vänderfoten efter att ha blivit trampad på
* Blå och uppsvullen på ovansidan vänsterfoten efter att stora människor trampat väldigt hårt på den.
* Domningar under främre trampdynan på högerfoten.
* Två präktiga blåmärken på vänster överarm.
* Bula i bakhuvudet
* Och den mest udda skadan; Någon nerv i kläm i höger axel gör att armen tappar kraft och armen domnar av. Åtgärd: massage som verkar fungera.

Jo, jag går i mina Birkenstock ett tag




* Nej, det är inte mina kavaljerer som misshandlar mig utan det är trångt på dansgolvet och det kommer armbågar och fötter mot en om vart annat ibland

måndag, juli 10, 2006

"....hon följer i dansen precis vart han vill"

Jag är inte säker på om jag skrivit om det här tidigare men för den som inte vet så älskar jag att gå ut och dansa. Inte på nattklubbar utan det man kallar styrdans, alltså foxtrot och bugg. I ett par år har jag varit helt frälst och försöker dansa så ofta jag har möjighet.

Varje sommar är det dansvecka på en camping på Öland. Dansfolk från hela Sverige samlas på campingen och fyller hela den stora stugbyn. På dagarna umgås man, solar, badar och dricker sommardrinkar och på kvällarna är det dans i den stora logen. De bästa banden spelar och det finns så otroligt många duktiga killar att dansa med!

Det är svårt att förklara glädjen i dansen för den som inte dansar själv men den som gör det vet precis vad jag talar om. Jag inte superduktig på bugg ännu utan räknar mig som nybörjare fortfarande även om det går rätt bra numera. På Öland buggar ALLA varannan dans (de spelar först två lugna låtar och sedan två snabba, och en dans är två låtar.) så det är ett utmärkt träningsläger för den oerfarne. Intensivt och konditionskrävande kan man lugnt säga att det är!

För den som tror att foxtrot handlar om en, två, tre, ihop så är det helt fel. För en nybörjare kanske det är så men en duktig kille kan göra dansen till en rolig och många gånger sensuell upplevelse. Med favoritkillarna sluter jag ögonen och följer med i en svepande, gungande, svettig, smekande dans som jag önskar ska räcka betydligt längre än två låtar.

Och det är enbart dansen det handlar om, för även om man är väldigt fysiska med varandra så dansar inte hjärtat iväg hur som helst (inte andra kroppsdelar heller....). Vi brukar använda uttrycket "danskär" och då menar vi kemin som uppstår när man dansar med någon som får det att kännas som om man delade samma pulsslag, som är som en förlängning av en egen kropp. När en sådan dans är slut brukar jag öppna ögonen och stå lite fånleende och se in i ögonen på en kille som ser likadan ut.

Komplimangerna trillade in flitigt under veckan som var "Du var då härlig att dansa foxtrot med!" "Vilken underbar foxtrot" "Att Du tycker den här dansen var bra tar jag verkligen som en komplimang!". Vad kan man säga, gudomligheten sträcker sig även till dansgolvet *här ler hon nöjt och myser lite*

Så jag dansar vidare i sommarnatten så fort tillfälle ges. Pröva du också vet jag.
Bloggtoppen.se