Is it so?

Det vet vi ju egentligen

Att det inte är de rosenröda stunderna, eller de där gångerna som hjärtat gör små volter av lycka

Som nödvändigtvis är det som är kärlek

En del av den, ja, men inte själva essensen av det som får oss att börja älska. Förälskelsen i alla dess faser är ljuvlig och jag är den första att erkänna att lyckobubblet i brösten kan göra en hög

Nej, jag tror att känslan som är verklig kärlek kan vara känslan av att inte vilja ha det på något annat sätt

Att utan att tveka tro på nuet och framtiden, att inte behöva lägga in om och i fall att utan att bara gå på den underbara känslan av att inte vilja ha det på något annat sätt

Och det oberoende av meningsskiljaktigheter och tjafs om småsaker

oh, my Darling, oh, my Daaarling

Jag tror jag vet precis varför jag är så kär i den här mannen

Klockan ringde redan 05:30 i morse och eder Gudinna var så trött att hon knappt orka reflektera över att det var dags att stiga upp. Darling däremot, han tänder lyset i taket, kryper in under hennes täcke och börjar sjunga.

Carolas "Evighet" som han försöker översätta till tyska .

Vaknade gjorde jag onekligen .





Dagens största KRAM går förrensten till Crrly

Vardagslycka

Att vakna mitt i natten och sömndrucket undra var älsklingen tagit vägen (i en säng på 120 cm...) för att sedan känna honom när man skjuter bak rumpan lite mot mitten av sängen och lugnt somna om igen

Det är inget annan än ren lycka

Ny dag, nya tider

T och Mommy Dearest säger att jag magrat. Inte för att jag känner det på byxorna direkt men tydligen syns det i ansiktet och revbenen.

Det är klart, om man i en vecka eller två lever på spagetti med lite tomatsås och Falurågrut med hommus så ger det kanske vissa negativa bieffekter. Jag behöver verkligen inte gå ner i vikt.

Annars då? Jo tack, det börjar arta sig här nu. Magen är mycket gladare och jag ska testa aloevera-juice också för att vara extra snäll mot den.

Det låter verkligen som en romantisk klyscha men allt känns faktiskt lättare när vi två om det. I Darlings famn blir världen inte lika jobbig och hans oförtrutna entusiasm gör att jag inte kan jag låta bli att låta mig svepas med.

Det är varmt, soligt och jag går i betydligt lättare kläder än för bara några veckor sedan. Körsbärsträden blommar och jag drar med Darling in under dem för att han också ska få hänföras av att titta upp i en rosa sky av blommor med lite blå himmel som skymtas i grenverket. Just där och då vet jag vad som viktigt.

Inte nu!

Det här kommer att bli en gnällblogg. Borta är Gudinnan som helst skriver om Darling eller om något hon stör sig så där lite lagomt på. Eller vad F*n, det är ju bara tillfälligt.

Idag tycker jag SÅ JÄVLA SYND OM MIG SJÄLV!

Som om det inte var nog att ha en sjuk och döende mormor, en grinig och sjuk morfar, att vara halvtidsjukskriven, att dessutom vara förkyld, att behöva lämna in bilen på verkstaden i morgon så får jag dessutom världens otäckaste mensvärk. Ja ni vet den där man svimmar och kräks av. Kom inte till mig och gnäll över lite molande i magen, då biter jag huvudet av er.

Som om inte mensvärk skulle räcka så lade min mage av helt när jag tog mina vanliga Pronaxen för att avhjälpa skiten. Nu har jag varit utslagen sedan kl 13 med en mage som är upplåst som om jag vore gravid, som krampar och är öm bara man petar någonstans i magtrakten (typ från revbenen ner till ljumskarna).

Det här skriver jag halvt dubbelvikt men egentligen skulle jag behöva packa och städa lägenheten. Imorgon flyger jag till Skåne för att umgås en helg med Darling och hans familj och sedan ska jag ha ett par veckor i Gbg med älsklingen.

Kan jag packa? Kan jag städa? INTE DÅ! Det ligger lite underkläder och några tröjor på sängen, längre har jag inte varit förmögen att komma.

Jag vill bara gråta och jag gör det också