onsdag, januari 17, 2007

Peace of mind

Igår drog jag en stor lättnadens suck! Rättegången klarades av per telefon i måndags utan större dramatik. Jag var lugn och saklig och berättade vad som hände och allt jag mindes, varken mer eller mindre. Igår ringde jag tingsrätten för att höra när dom skulle meddelas och se det var redan klart. Mannen i fråga dömdes till 10 månaders fängelse och ska betala ett skadestånd till mig på 10 000 kronor. De pengarna lär jag med största sannolikhet inte se röken av så länge inte Brottsoffermyndigheten betalar ut dem, men det känns så skönt att ha fått en formell upprättelse!

Han begick ett brott som jag fick betala för med min psykiska hälsa och nu får han sitt straff. Karma i dess enklaste och mest lättförståeliga form.

Kroppen jävlas fortfarande och gör ont och det känns som om jag går runt med en tickande bomb i magen. Förhoppningsvis går cystan tillbaka av sig själv och jag hoppas innerligt att så är fallet. Har man inte sett en ynklig Gudinna tidigare så får man garanterat se det om hon hamnar i en säng på sjukhuset. Kände mig som Lille Skutt i fredags och lördags "åh, kä-kä-kä-kä-kä-kära nån!" och tyckte väääääldigt synd om mig själv. På söndagen blev jag däremot förbannad på situationen och ilska kan vara så otroligt mycket mer konstruktivt än självömkan. Jag kände att det var dags att ge igen i samband med rättegången, dags att tänka framåt i jobb- och bostadsfrågan och jag tog en ordentlig rannsakning av mig själv för att förstå vad det är jag gör mot mig själv som gör mig sjuk. Min kropp reagerar för fullt just nu med en tre veckor lång förkylning och en stor cysta. Den vill säga något och nu MÅSTE jag börja lyssna.

3 Comments:

Anonymous Anonym said...

Jag vill bara säga att jag tänker på dig och förstår att det känns otroligt skönt att ha fått någon sorts upprättelse! Klokt att inse att du måste lyssna på din kropp... Skickar massor av kramar din väg!

3:57 em  
Blogger vandrarvild said...

japps, du måste börja lyssna. tänk såhär: immunförsvarets försvagning har att göra med yttre påtryckningar och cystan någonting med kvinnligheten. Om det nu kanske hjälper lite mer. Men den var ofarlig så det är ju lugnt, men det kanske är ngt du oroat dig för en längre tid?

slut på analysen!

annars: du är ju stark. Det vet du ju. Oroa dig inte, saker löser sig alltid.

och föresten, haha, är det inte nasse som säger "kära nån".
Jag minns inte vad lille skutt säger, var det inte han som bölade så att tårarna sprutade flera meter? Jag måste ha en bamse-uppdatering...

12:56 em  
Blogger Gudinnan said...

Pia: Ja vet du, det känns verkligen som att något lättat rent fysiskt nästan! Kroppen är inte helt ok men i skrivande stund känner jag igen mig själv. Längat efter att träffa dig, duska på maran va? Kram!

Lena: Haha! Klart att det är Nasse, vad tänkte jag med! Fast principen är ungefär densamma tror jag, lite ängsliga och oroliga så där.

Jag plockade fram "Andens anatomi" (rekomenderas) och läste på om andra chakrat. Citat: "Detta chakra svarar mot vårt behov av relationer till andra människor och vårt behov av att i viss mån kontrollera det som händer runt omkring oss. Alla de band vi har skapat för att behålla kontrollen över vårt yttre liv, som autoritet, andra människor eller pengar, är genom detta chakra kopplade till vårt kraftfält och fysiska kropp. De sjukdomar som har sitt ursprung i detta kraftcentrum utlöses av rädslan att förlora kontrollen."
Det kapitlet tar upp precis det jag behöver tror jag eftersom jag upplever att jag är utsatt för omständigheter jag inte kan kontrollera. Och det gäller viktiga saker som familj och min partner, så det är nog inte konstigt att mina äggstockar skriker.

Jag jobbar på det, jag håller på att ta tillbaka kontrollen och styr skutan igen =)

6:42 em  

Skicka en kommentar

<< Home

Bloggtoppen.se