1:klass
I den här bloggen håller det på att damma igen totalt ser jag! Bot och bättring.
I söndags satte jag mig på nattåget för att åka hem till norr efter en vecka hos Darling. Tåget gick klockan 19 och jag stuvade i vanlig ordning in min packning i kupén och började göra mig hemmastad på översta slafen (åker alltid i en 3-bäddskupé). Vad upptäcker jag när jag klättrat upp dit då? Jo, att lampan inte fungerar. Konduktören kommer i samma veva och jag uppmärksammar honom genast på problemet. Han bläddrar i sina papper, fipplar med lampan, mumlar lite och konstaterar att det där gick inte att fixa och vagnarna var ju fulla....men han skulle kolla med en kollega vad de kunde göra.
Paniiiiiik! Tänkte jag och så en mörk kväll på ett skumpigt tåg framför mig. Ingen läsning i någon av böckerna jag hade med mig utan ren och skär dödstristess med en upparbetad ilska som sällskap.
Det dröjer en stund med så småningom kommer han tillbaka och ber mig ta mina väskor och följa honom in till nästa vagn. Tro på sjutton, jag fick en alldeles egen första klass-kupé istället! Tack vare en trasig glödlampa!
Prisa SJ-återbäringen! Efter alla tusenlappar vi lagt ut på tågresor så kändes det inte helt fel att plötsligt få en kupé med skön säng (och fluffigt täcke och kudde) samt egen toalett och dusch. Det blev lätt den bekvämaste tågresa jag någonsin gjort och jag sov som en Gudinna!
Om jag får igång mitt internet ikväll ska jag lägga ut en bild från mitt hotellrum i miniformat (inte superlyxigt på något sätt men för att vara SJ så)
I söndags satte jag mig på nattåget för att åka hem till norr efter en vecka hos Darling. Tåget gick klockan 19 och jag stuvade i vanlig ordning in min packning i kupén och började göra mig hemmastad på översta slafen (åker alltid i en 3-bäddskupé). Vad upptäcker jag när jag klättrat upp dit då? Jo, att lampan inte fungerar. Konduktören kommer i samma veva och jag uppmärksammar honom genast på problemet. Han bläddrar i sina papper, fipplar med lampan, mumlar lite och konstaterar att det där gick inte att fixa och vagnarna var ju fulla....men han skulle kolla med en kollega vad de kunde göra.
Paniiiiiik! Tänkte jag och så en mörk kväll på ett skumpigt tåg framför mig. Ingen läsning i någon av böckerna jag hade med mig utan ren och skär dödstristess med en upparbetad ilska som sällskap.
Det dröjer en stund med så småningom kommer han tillbaka och ber mig ta mina väskor och följa honom in till nästa vagn. Tro på sjutton, jag fick en alldeles egen första klass-kupé istället! Tack vare en trasig glödlampa!
Prisa SJ-återbäringen! Efter alla tusenlappar vi lagt ut på tågresor så kändes det inte helt fel att plötsligt få en kupé med skön säng (och fluffigt täcke och kudde) samt egen toalett och dusch. Det blev lätt den bekvämaste tågresa jag någonsin gjort och jag sov som en Gudinna!
Om jag får igång mitt internet ikväll ska jag lägga ut en bild från mitt hotellrum i miniformat (inte superlyxigt på något sätt men för att vara SJ så)
Man blir nästan chockad av att få höra sånt här om SJ! Du måste ha sett mycket arg (eller mycket ledsen..) ut för att få den behandlingen!
Jag vet, jag förstår knappt vad som tog åt dem....och jag var inte ens arg utan så där genomtrevlig som man bara kan vara när man är på riktigt bra humör i övrigt.Jag charmig och trevlig + konduktörerna på bra humör = en nöjd resenär som int eställde til ett helvete för dem pga att hon var mörklagd =)