Rädd för rädslan
Nu är jag rädd för att jag blir rädd.
Jag har inte varit rädd i den här relationen tidigare, inte tvekat på allvar. Nu har jag inga allvarliga funderingar på hur det ska gå, det är inte det, utan jag blir rädd därför att jag ifrågasätter hållbarheten.
Make sense?
Jag blir rädd att min rädsla är ett tecken på att relationen inte fungerar snarare än ett tecken på att jag är nojjig. Men det är nojjig jag är. Känns som att det här går över av en massa kramar, kärlek och prat med Darling om mina rädslor som spökar.
Jag har inte varit rädd i den här relationen tidigare, inte tvekat på allvar. Nu har jag inga allvarliga funderingar på hur det ska gå, det är inte det, utan jag blir rädd därför att jag ifrågasätter hållbarheten.
Make sense?
Jag blir rädd att min rädsla är ett tecken på att relationen inte fungerar snarare än ett tecken på att jag är nojjig. Men det är nojjig jag är. Känns som att det här går över av en massa kramar, kärlek och prat med Darling om mina rädslor som spökar.
posted by Gudinnan at 2:50 em
Men gumman.... det är väl klart att du blir rädd!! Innan man kastar sig ut i verkligheten så tvekar man ju och ju mer bagage man har desto räddare blir man! Det vore mer konstigt om du inte blev rädd just nu. It make sence! Att vara rädd är ibland en motsats till att vara trygg och just nu testar du tryggheten en smula. Håller den även om du inte är stark, om han inte är stark, om första skimrande kärleken och passionen går över, om barnen blir stora, om barn kommer in i bilden, om de inte kommer in i bilden, om om om om... Hoppa ut från klippan där du är trygg och landa i en annan men lika trygg värme. Du är stark ensam, men även med Darling! Och är han den jag tror han är så har du inget att vara rädd för nu. Han kanske får sin "räddperiod" senare men det är en så vanlig känsla. Liksom er kärlek, er trygghet och allt annat som gör er till de underbara människor ni är. Lycka till och var inte rädd för rädslan, omfamna den och vet att den för er närmare varandra och är bara ännu ett steg på er väg tillsammans. Kram Åsa
Här kom jag och tänkte skriva uppmuntrande ord men Åsa hann före med så fina ord så...
Rädsla är naturligt och inget tecken på att man är svag. Det är vad man gör med rädslan som visar hur stark/svag man är.
Tack sötnosar, precis den uppmuntran jag behöver =) Och tack Åsa för samtalet, det känns mycket bättre nu =)