En kväll på avdelning 15
Jag håller hennes hand i min, stryker hennes underarm med min andra hand. Det är kväll på avdelningen, sköterskorna går runt med kvällsfika och småpratar med patienterna.
Vi pratar om vad som hänt under dagen, om Vasaloppet och vad jag fått till middag hos min farbror. Jag säger att det är ok att vara ledsen när hon berättar om ångesten som kom den senaste natten. Hon konstaterar att jag nog också fått ledsen över relationer och annat som inte alltid gått som jag önskar. Jag håller med och säger samtidigt att jag har det väldigt bra nu.
Jag försäkrar att jag kommer att finnas där för mamma när hon har det som jobbigast, att jag kommer så fort jag känner på mig att det behövs.
Vi har det bra, jag och min mormor, och jag blir glad när jag träffar henne. Jag åker dit så ofta jag kan.
Vi pratar om vad som hänt under dagen, om Vasaloppet och vad jag fått till middag hos min farbror. Jag säger att det är ok att vara ledsen när hon berättar om ångesten som kom den senaste natten. Hon konstaterar att jag nog också fått ledsen över relationer och annat som inte alltid gått som jag önskar. Jag håller med och säger samtidigt att jag har det väldigt bra nu.
Jag försäkrar att jag kommer att finnas där för mamma när hon har det som jobbigast, att jag kommer så fort jag känner på mig att det behövs.
Vi har det bra, jag och min mormor, och jag blir glad när jag träffar henne. Jag åker dit så ofta jag kan.
posted by Gudinnan at 7:44 em
Jag vet att bilden du beskriver är sorglig, tung och oönskad. Men vet du vad? Den var samtidigt så varm att jag kommer på mig själv med att le.
Vet du, det är precis så det känns. Den här tiden rymmer så mycket kärlek och värme mitt i allt elände =)
*kram*