När det hände

Det var den där lördagen i solskenet som hjärtat hoppade till och jag visste att jag var på rätt väg. Jag stannade upp, kysste honom med ett leende och vi fortsatte ner mot stan.

Det var den där tisdagkvällen när jag låg med näsan mot hans hals och vi njöt av varandras närvaro i stillhet.

Det ar någon av de gånger jag stod i hans famn, lutade kinden mot hans starka bröst som kroppen slappnade av och allt kändes hemtamt.

Det var den där kvällen i soffan när jag satt lutad mot hans bröst. Hans händer smekte över mitt huvud, fingrarna lekte med mitt långa hår.

”Nej, du har inga cementmurar som skydd” sa K ”Utan i stället har du ett litet träplank där det finns en liten grind på sidan som rätt person hittar och får komma in genom utan svårigheter”

Det var där någonstans som han öppnade grinden och klev in